you took my breath but i survived

Nu är det tre och en halv timme kvar tills Martin kommer, och jag tror att jag närsomhelst kommer falla ner och dö, alternativt kräkas på min vita tröja. Det bara pirrar i magen och jag är snurrig i huvudet. Jag funderar på att smsa honom och säga att jag är sjuk eller något. men satsar man inget kan man ingenting vinna?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0